Tankar om höst
I dag är det den förste september. För några dagar sedan när jag var ute i skogen med mina hundar kände jag hur hösten kom. Den svepte in med en kraftig vind som tog tag i trädens kronor och ruskade om dem ordentligt. Jag blev själv omruskad. Det var en plötslig vindpust, som från ingenstans, friskt kylig var den också, detta en dag som annars var ganska stilla och varm. Det var en sån där oväntad och hissnande upplevelse som man kan få vara med om ibland när man rör sig med ett öppet sinne i naturen. Känslan av en närvaro, känslan av att makter som söker kontakt. Jag tog ett djupt andetag och i luftens klara doft kände jag att nu är hösten på intåg.
Det var på hösten för flera år sedan som jag insåg att jag är hedning. Det var också en höst då jag för första gången blotade tillsammans med andra människor. Det blotlag där jag är verksam grundades om hösten. Jag vet inte exakt vad det kan betyda men det finns något i den här årstiden som påverkar mig alldeles särskilt. Jag vet inte exakt vad det är, löven som skiftar färg och börjar falla, de kyliga och kraftiga regnen, vindarna och stormarna som drar in eller kurandet inomhus. Säkert är det allt detta på en och samma gång. Varje årstid har sin specifika smak och sin särskilda kraft men hösten berör mig som sagt på ett väldigt speciellt sätt.
Hösten är för många en melankolisk tid och inte heller jag är immun mot sådana känslor. Men för mig är det också en källa av styrka och energi på ett vis som jag har svårt att förklara i ord.
Efter den franska revolutionen försökte man sig på att införa en ny kalender. Den blev ett kortlivat experiment. Tiodagarsveckor och andra nymodigheter fick aldrig något fäste i folkdjupen. En av de intressantaste inslagen i den där kalendern var dock att man förlagt nyåret till höstdagjämningen. För de flesta känns det säkert helt kontraintuitivt. Då är det kanske lättare att förstå kalendrar som den persiska, där nyåret sammanfaller med vårdagjämningen. Men å andra sidan, skolåret börjar ju på hösten. Höstterminens början signalerar på sätt och vis till oss alla att nu är det dags att vara verksamma, att se till att få allt det där vi ska göra gjort, innan vintermörkret helt kommer över oss.
Om några veckor är det dags för höstdagsjämningsblot. Jag ser mycket fram emot det.
- Erik Otterberg, gode/ordförande
Kommentera gärna:
Senaste inlägg
Senaste kommentarer
-
Lotta Hedström » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Så sant. Resonemanget går även att kläs i termer av "manligt"/"kvinnligt": För m..”
-
Anna Högman » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik för dina fina och kloka ord. Jag kommer också att släcka ljuset i k..”
-
Sandra Lindblom » Earth Hour - miljömanifestation i mörka tider: ”Tack Henrik. Det här var precis vad jag behövde för att orka gå emot de fina men..”
-
Linda Stiernberg » Hur ser gud ut: ”Raven - tack :) Nej, jag har inte skrivit om det i någon annanstans (inte ännu i..”
-
Irving Norqvist » Nyskapad myt om disa: ”Ett härligt filosofisk poem med djupa rötter till verkligheten. Tack. Mvh Irving..”
Bloggarkiv
Länkar
Etikettmoln
industrialism mytologi djur bildning verdandi värderingar toreblot landskap vetenskap vintersolståndet det implicita identitet ví vlogg källor arbete vanatro trana organisation beklagande gydja torshammare tolerans hallar morsdag ordning och kaos gåva ursprungsfolk studier tankesmedja heliga platser utbildning fulltrogen vårdande väven julafton förnimmelse skålgropsten kommunikation tradition filosofi bok tid, årstider, vår, personliga reflektioner sedvandrare ägg skola konst tranafton göteborg ukraina jötnar siv tjänstgörande makter hiero gamos media nyckelord myter, vetenskap, ymer uppfostran väv förstörelse inkluderande jolner eugene gendlin nationalistisk helig plats konferens skörd tacksamhet blota begravning frågor vårdagjämning kristendom edsring vardag vanadis storm polygami gudamakter jättar hlodyn sommarsolstånd bröllop kyla etik faq bön förmödrar solvända traditioner historisk sed vårblot äring förfäder ragnarök hedningar emma hernejärvi rune forssén årsting förnyelse trossamfund vår ceremoni tankar demokrati politik högtider gamla uppsala disablot årstider sed gudar känslor frigg andlig erfarenhet liv mångfald vinter yggdrasil freja ritual per lundberg barn religion livsåskådning blot personlig berättelse natur andra religioner polyteism forn sed alvablot jul samfundet forn sed sverige gerd gemenskap död jord skalleper höst sång carl lundbäck gudsbild disa asatro frey mörker tempel hemmet döden nornor höstdagjämningen myter samhälle interreligiöst lusse modern hedendom lek vinternätterna urd helighet lucia monoteism midsommar kultur oden alver medlemmar stockholm internet personlig sed feja påvestenen sejd alva religionsfrihet diser metoo påsk registrerat tor utiséta ledstjärnor föda vana moral och etik, per lundberg, heder, nätheim, nätr dröm ting älvor ekologistisk kropp skade eir mångkultur skuld kurs dakota access mimameid sigurd fafnesbane äktenskap grunna tyr symbol ödet ogrundand misstänksamhet emma hernejärvi' jämstäldhet earth hour mat utbrändhet video hälsa berättelse folkräkning liberal bronsålder sociala medier midgård rådet moder monokultur val frej kläder blotlag tomhet monogami ginnungagap tempel, blot, ceremoni, andra samfund, gamla uppsa bifrost november vårfrudagen kvinnlighet feminism kura skymning fördomar odla häfte växa in i seden årsväntan odr naturens rättigheter sekulär insida familj tiden osynlig asynja standing rock gud nutid